Menu Vikingabyn
Då hemmet var rökigt och dunkelt
Vikingakvinnorna tog hand om hemmet medan männen var ute på sina erövrings- och handelsresor. Kvinnorna odlade lin, klippte fåren, tvättade ullen och kardade den. De spann och vävde med vävstolar och sydde yllekläder, för på vintern behövde man varma kläder. Barnen hjälpte till med arbetet. Även de gamla och slavarna var till hjälp. Husmodern hade alla husets nycklar, de hängde runt hennes midja som ett tecken på status.
Under de mörka vintermånaderna var man rätt så isolerad i sina hus. Elden var i centrum; där bakades brödet, röktes köttet och över den kokades gröten i en järngryta. Den gav ljus och värme. Bredvid elden tillverkade man klädkistorna och yxskaften, lappade fisknät och spelade dam- och kulspel. I eldens sken berättade de gamla om gångna tider och gudar, som Tor, som med sin hammare gav upphov till blixt och dunder. Han har gett sitt namn till en av våra veckodagar, Tors dag. Även tisdag, onsdag och fredag har fått sina namn efter gudarna Tyr och Oden och gudinnan Frigg.
I vikingahusen i Rosala gör du ett besök i forntiden
En stark doft av tjära, dunklet och röken som svävar i taket väcker dina sinnen när du stiger över tröskeln. Du stryker handen över mjuka fårfällar, yxade träytor och sträva lerkrukor när du bekantar dig med det forntida hemmet. Du undrar, hur det kändes att bo i ett sådant hus, att tillhöra en familj och leva i en by för tusen år sedan då trägudar och torvtak hörde till vardagen? Du förnimmer en järnåldersmänniskas närvaro och mottar ett budskap om samhörighet och om högaktning för förfädernas liv och gärning.
Rekonstruerade byggnader och fornlämningar i Rosala Vikingacentrum
Hövdingahallen Rodeborg
Hövdingahallen var den viktigaste byggnaden i en vikingabosättning. Här hade hövdingen sitt säte och här samlades man för att utöva kulten. Hövdingahallen Rodeborg står redo för ett ta emot nutida vikingar på Blotfester och Hövdingagillen, se mer information här. Även övernattning kan ordnas, hallen har sammanlagt 36 bäddar i tre särskilda rum samt alkover i två våningar som löper utmed hallens väggar. Infällda i sovbritsarna finns maddrasser täckta av linnetyg. Läs mer om övernattningar.
Offeraltare, runristning och kantstenar till en grav
Inga hedniska offeraltaren finns bevarade till våra dagar. När kristendomen kom, förstördes de alla och kristna kyrkor byggdes i stället. Däremot finns otaliga rösgravar bevarade i Norden. Den döde lades med sina viktigaste personliga ägodelar innanför kantstenarna och täcktes sedan över med sten och ibland även med jord.
Arkeologisk provgrop med verktyg
Kulturlagret i skärgården är mycket tunt. De flesta föremål som grävdes fram vid Kyrksundet låg på endast 10-20 cm djup. Mullen grävs försiktigt bort runt stenar och rötter och siktas sedan för att också små fragment skall upptäckas.
Örtagård och hönsgård
Vikingarna odlade en del växter på sina gårdar, men samlade också in vilda växter. Man hade små äppelgårdar, kvannegårdar, nässelgårdar och grönsaksgårdar där de viktigaste växterna odlades. Under sommaren och hösten användes naturligtvis färska grönsaker och blad, men en hel del torkades eller lades in i ättika för att hålla till vintern.
De första tamhönsen kom till Skandinavien under järnåldern. Vikingarna hämtade flera hönsraser till Finland, huvudsakligen från medelhavsländerna, Mellanöstern och Asien. Dagens lantraser är ättlingar till de höns som kom till Finland på vikingatiden.
Jungfrudans
Jungfrudanser eller labyrinter har byggts i Skandinavien i över 2000 års tid. I Finland har man hittat omkring 200 stycken varav 8 hittats i Hitis skärgård. I Sverige har man hittat omkring 300 liknande labyrinter och i Norge endast omkring 20 stycken. De är svåra att datera exakt, eftersom de är byggda av natursten. Labyrinterna består oftast av symmetriskt lagda rader av kullerstenar.
Helgakapellet
Kristendomen kom till Norden under vikingatiden och på 1000-talet började man bygga kapell och kyrkor. Helgakapellet är ett romerskt-katolskt kapell med Maria-altare och en altartavla föreställande den majestätiska Kristus på sin tron i himlen.
Smedja
I smedjorna smiddes knivar, spikar m.m. I starkt solsken var det svårt att urskilja järnets olika färgnyanser och därför vette gapskjulets öppning aldrig mot söder.
Skålgropssten / offersten
I stenen finns många urgröpningar som kallas skålgropar. I dem lades små offergåvor såsom säd och brödbitar. Ett stort antal skålgropsstenar har hittats i Åbotrakten.
Långhuset Farmansgården
Huset föreställer en farmans boningshus. Farmännen var handelsmän, som gjorde långväga handelsresor. Både husfolk och trälar kunde bo under samma tak. Man sov på de väggfasta bänkarna. Eldstaden hade ingen murad skorsten, utan röken sökte sig ut genom ett hål i taket. Känn hur starkt det doftar av tjära inne i huset!
Du kan se en lista på alla rekonstruktioner som finns i vikingabyn på vår guidekarta.